PADDLING I PARADISET, del 1 / Sea kayaking in Raja Ampat, part 1

(English summary at the end)

Den kuperade ökedjan öster om Misool är en tropisk dröm för paddlaren. /The rugged chain of islands east of Misool mainland is a tropical dream for sea kayaking.

Ögruppen Raja Ampat ligger väster om Nya Guinea och tillhör Indonesien. Den är känd för sitt enastående marina liv. Korallreven i området innehåller den största artrikedom man känner till. Främsta orsaken är mötet mellan Indiska oceanen och Stilla havet och havsströmmarna som uppstår. Dykare från när och fjärran hittar numera hit, liksom även en del storfiskare med spö. Mindre känt är landskapet ovan havsytan. Raja Ampat omfattar 1500 mindre öar och fyra stora. Öarnas berggrund består mest av kalksten som bygger upp branta sockertoppar. Dessa stiger rakt ur böljan som bulliga slott. Och öarna täcks av tät djungel. Detta märkliga sceneri ville vi utforska med havskajak. Snorkling och fiske stod också på önskelistan. 

Gruppen vid start. I bakgrunden byn Harafat Yaya. /The group at the start, in background the village Harafat Yaya.

I januari 2017 deltog jag i en 15 dagar lång paddeltur i detta tropiska paradis. Organisatör var Nicklas Millegård (www.millekul.se). Han hade varit där ett par gånger tidigare och fascinerats av naturen. Under senaste turen paddlade han utanför en av de fyra stora öarna – Misool. Traktens miljö är mycket jungfrulig och efteråt ville Nicklas organisera en kajakresa dit. Upplägget skulle vara skräddarsytt för området. Deltagarna skulle ta med sig hopfällbara kajaker av fabrikatet Feathercraft från Sverige. Dessa skulle fraktas som extravikt på flyget och sättas ihop på plats i Raja Ampat. Resan skulle bestå av två grupper. Den första skulle ta med sig kajakerna till området och den andra gruppen skulle omedelbart efterträda den första och efter turen ta hem flytetygen. Logistiken var genial och nödvändig. I dessa trakter finns inga kajakuthyrare eller turoperatörer. Nicklas visste också att det var obefolkade öar och därför behövdes frystorkad mat hemifrån. Även försörjningen av dricksvatten krävde sin planering. Utkörning av vattenflaskor till en depå halvvägs skulle genomföras av lokala transportörer som han hade kontakt med.

En lägerplats med meshtältet. /A camp site with the meschtent.

Resan utvecklades till en expedition. De flesta kajakerna lånades från Avanza Kayak (http://avanzakayak.com).Vi sponsrades av Hilleberg The Tentmaker (www.hilleberg.com) som lånade ut myggnätstält, sk meschtält (modell Nammatj 3) och presenningar till dem (sk tarp). Dessa var perfekta, vanliga nordiska dubbeltält är för varma att användas i detta klimat. Primus (www.primus.se) försåg oss med sitt multikök Power Stove som vi skulle värma med lokalt inhandlad bensin. Denna Trangialiknande modell är praktisk när man som vi, skulle laga maten på sandstränder. Kökets fördelar till trots var dock den lokala bensinen oren och vi fick rensa bränsleslangens filter regelbundet. Bränsle till campingkök kan vara ett gissel vid resor till udda platser.

Färjan till Misool. /The ferry to Misool.

En kajaksäck lyfts från färjan. /A sack with a kayak is lifted from the ferry.

I första gruppen deltog jag tillsammans med min hustru Jill och 11 andra paddelvana personer. På Arlanda hade vi drygt 30 säckar att checka in, inkluderande kajaker och övrig utrustning, sammanlagt ett halvt ton. Efter en mördande lång flygresa och en dags sightseeing i Jakarta, fortsatte vi med inrikes nattflyg till Sorong på västra Nya Guinea. Otroligt nog kom all incheckad packning fram samtidigt med oss. Under två dygn i Sorong fick vi en glimt av staden. Ett par hundra tusen innevånare av växlande hudfärg och ursprung lever här. Gatornas hetsiga biltrafik var som ett järtecken för moderniseringen av Nya Guinea. Men stans marknad kändes hämtad ur Tusen och en natt, med ett myller av tätt liggande salustånd. Att botanisera där och ta sig runt i de meterbreda gränderna, var en upplevelse värd sin egen krönika.

Mor och dotter i Sarongs marknad. /Mother and daughter in the market of Sorong.

Skymning Sorong. /Sunset Sorong.

Sista etappen mot paddlingens startpunkt reste vi 10 timmar med nattfärja från Sorong till ön Misool. Fartygets nedre däck bestod av stora logement fullproppade med tvåvåningssängar. När man tittade in såg det ut som en soldatkasern. Umgänget därinne var livligt, några sov med kläderna på. Vi däremot, hade egna hytter på övre däck. När denna säregna båt gled ut i den svarta natten var uvertyren över.

Byn Yellu i solnedgången. /Yellu village in the sunset.

Hus i Yellu. /Houses in Yellu.

Vår färja passerar en typisk båt för området. /Our ferry take over a typical boat for the area.

Montering av kajakerna. /Montage of the kayaks.

Vid ett homestay med namnet Yaganan monterade vi ihop kajakerna. Klimatet gav sig genast till känna. Nu måste vi vänja oss vid 28 till 30 graders värme dag som natt, och nästan lika hög vattentemperatur när vi badade. Luften ångade av maritim sälta och ännu blötare blev det när ett intensivt skyfall slog till medan vi mekade under palmerna. Dan därpå var vi äntligen på väg, en liten aramada med 12 färgglada kajaker (vår var en tvåmannare) och tretton förväntansfulla paddlare. 

Paddling i den labyrintiska övärlden Dafalen. /Finding our way in the maze of Dafalen islands. 

Gruppen vid Yapyap. /The group in Yapyap.

Tak över kajakerna under klipporna. /A cliff roof.

Hårt regn på väg mot första baslägret. /Hard rain on our way to the first base camp.

Färden skulle avslutas vid ett homestay med namnet Panun Island, ett par veckor senare. Ett homestay erbjuder enkelt logi för lokala resenärer. Få utlänningar kommer till denna del av Indonesien. Misool är stor som två tredjedelar av Gotland. Hela ön täcks av tät regnskog som inte förvandlats till plantager med oljepalmer, en utveckling som förstört mycket natur i denna del av världen. Dessbättre är terrängen på Misool extremt svårframkomlig tack vare de skarpt kuperade karstbildningarna. Bara floderna öppnar en väg till det inre. Vid öns östra sida förekommer en skärgård med ovannämnda sockertoppsöar. Denna arkipelag formar ett öband som sticker ut mot havet några mil från huvudön. Inre delen är bred och gyttrig, längre ut smalnar öraden av. 

Nicklas paddlar vid Yapyap. /Nicklas paddeling in Yapyap.

Kusten på Misool befolkas av ett par tusen människor som mest lever på fiske och bor i de få byar som förekommer, ofta i hus som står i vattnet på pålar. Individerna blandar malajiska och papuanska drag. Den traditionella kulturen hålls levande vid sidan av moderna inslag, typ paraboler och amerikanska jeans. Bilar och vägar saknas, kommunikationerna sker på vattnet. Muslimer och kristna finns sida vid sida. De indonesiska myndigheterna har genomfört folkomflyttningar. Man har velat skapa en enhetlig nation av landet. Dessförinnan levde små grupper ursprungligt på Misool. Folken var jägare och samlare i djungeln. Numera har de blivit bofasta i kustbyarna. Inga människor vistas längre permanent i öns inre. Inte heller skärgården där vi ska paddla är stadigt befolkad, med undantag för en bosättning längst ut i havet. Den kommer vi passera, liksom ett nyetablerat homestay, och vi kommer att möta flera fiskare på vattenstråken i vår väg. 

Hanya 20 år är från från Misool. /Hanya 20 year is from Misool.

En yngling från Misool. /A young man from Misool.

Voh Sun vid Yaganan guidade mig till en utsiktsplats mot byn Yellu. /Voh Sun at Yaganan guided me to an look-out towards Yellu village.

Två saker är extra viktiga att tänka på under paddling i denna egenartade skärgård. Dels dricksvattenförsörjningen, vi hade inledningsvis cirka 50 liter i vår kajak för första halvan av färden (cirka 3 liter per person och dag). Den andra saken som kan vålla problem är möjligheten att hitta små inklämda sandstränder att slå läger på. Öarna har nästan överallt otillgängliga och stupbranta stränder, men det finns ett antal platser med kort playor och palmvegetation, Det gäller att hitta dessa. Första dagen paddlade vi en lång sträcka trots att vi började efter lunch. Nicklas hade fått tips om en sandstrand i det finskurna kluster med öar som kallas Dafalen. En felaktig information som det visade sig.

Ön vi paddlade till saknade sandstrand och hade för ovanlighetens skull inga träd. Den var gräsbevuxen och försedd med några ruckel till sjöbodar. Klockan hade blivit halv sju på kvällen och snart blev det kolsvart. Vi hade inget val utan steg i land under komplicerade former, ingen bra upptagningsplats fanns för kajakerna. Väl på ön tvingades vi husera kring de sunkiga skjulen. Paradiset har sina baksidor. Nedskräpning till exempel. 

En fiskare dyker upp vid rått-ön dagen därpå. /A fisherman appears on the first island we camp on.

En stor fet råtta tog sig in i vår upplagda kajak. Den pep iväg när jag letade efter prylar. Nästa dag blev några i gänget magsjuka. Gruppen splittrades och vi som var friska fortsatte paddla för vidare rekognoscering. Vi tog med en walkie-talkie och fann en rekommenderad sandstrand som var ett säkert tips. På vägen dit öppnades himlens portar på vid gavel. Regnet vräkte ned som en syndaflod. Havsytan bubblade av tunga droppar; det var en läcker syn. Senare samma dag samlades alla vid den 50 meter långa stranden som snabbt förvandlades till vårt basläger för fyra nätter. De magsjuka hade återhämtat sig.

Små klippöar mitt emot första baslägret. /Small rock islands as seen from the first basecamp.

Första baslägret ligger i Dafalen. /The first basecamp is placed in Dafalen.

Selfie i solnedgången bland klippöarna utanför baslägret. /Selfie in the sunset among the rock islands outside the base camp. 

 

Stor fjäril vid Dafalen-lägret. Fjärilsfaunan i Raja Ampat är rik. Få djur är hotfulla mot människan. Malariarisken är relativt liten, saltvattenkrokodiler i mangrove-träsken kan vara ett hot. /A big butterfly at Dafalen base camp. Almost no animal on the islands is a threat to man. The malaria risk is small, saltwater crocodiles in mangrove swamps could be threatful.

Bloggen del 2 fortsätter här/Blog part 2: http://claesgrundsten.se/2017/02/paddling-i-paradiset-del-2-seakaying-in-raja-ampat-part-2/

 

English summary:

This 15 day-expedition used collapsible Feathercraft kayaks that was taken as extra luggage on the flights from Sweden to Sorong in New Guinea. We were all together 13 participants, and 12 kayaks (one dubble). The expedition was organized by Nicklas Millegård after he had been in the area before. Our goal was to paddle through the archipelago east of the main island of Misool. This area is part of the famous archipelago Raja Ampat. The marine biodiversity is rated as the highest on Earth. The landforms on the islands are recognized as limestone mountains with karst. Most islands looks like sugarloafs and are covered with rainforest. The landscape is remote and unique in its own appearance. 

From Sorrong we took a local ferry to a smaller island outside Misool. There we made the kayaks ready for paddling. During the tour we hade three basecamps on different islands, and from these we made daytours to investigate the geography and nature. Most of the area is a wilderness, uninhabited but used by local fishermen. Some homestay are developed for local accommodation. Still this area is very untouched by general tourism and just attract divers, anglers and some few kayakers.

5 Responses to PADDLING I PARADISET, del 1 / Sea kayaking in Raja Ampat, part 1

  1. Anders Nilson 2017-02-20 at 01:20 #

    Fantastisk resa, Claes. Oerhört intressant och så många vackra bilder😍

    • Claes Grundsten 2017-02-20 at 01:47 #

      Tack för uppskattningen Anders.

      • Staffan Käll 2017-02-20 at 09:35 #

        Härligt reportage. Såg Emese foton då jag är paddelkompis med henne. Impressed är jag av ert äventyr

        • Claes Grundsten 2017-02-20 at 10:27 #

          Tack Staffan. Trevligt att du paddlar med Emese. Ja, det var en synnerligen intressant tur.

Trackbacks/Pingbacks

  1. PADDLING I PARADISET, del 2 / Seakaying in Raja Ampat, part 2 | Fotograf Claes Grundsten - 2017-02-19

    […] Bloggen del 1 / The blog part 1: http://claesgrundsten.se/2017/02/paddling-i-paradiset-del-1-sea-kayaking-in-raja-ampat-part-1/ […]

Kommentera