Glen Dronach – en tungviktare

Den första maltwhisky som jag prövade på en bergstur var Glen Dronach. Vi var ett gäng som 1995 vandrade i Atlasbergen med en flaska från Heathrow. Efter varje dagsetapp hällde vi upp var sin dram. Sen dessa har jag haft ett gott öga till destilleriet, skapat 1826 av lokala bönder och affärsmän som organiserades av James Allardice. Han står som grundaren och har för övrigt gett sitt namn till den 18-åriga sorten.

P07A2732

P07A2718

Läget är östra Högländerna, åt Aberdeen till, i en vacker odlingsbygd med åkerfält och vågig terräng. Byggnaderna ligger organiskt placerade nere i en avrundad dalsänka, modernt upprustade. Alfred Barnard, whiskyvärldens Linné, skrev att det finns en koloni med råkor där. Hans bok ”The whisky distilleries of the United Kingdom” gavs ut 1887; en klassisk reseskildring med poetiska tonfall som påminner om blomsterkungens Lapplandsbok. Råkor ansågs på Barnards tid föra tur med sig. Kanske är det därför Glen Dronach alltid varit ett aktat destilleri. Ibland skrivs namnet i ett ord. Det betyder ”björnbärsbuskarnas dal”.

P07A2707

Nostalgi i all ära, men jag håller Glen Dronach högt av andra skäl. Dryckerna är oftast vackert mahognyfärgade. Som regel känns whiskyn muskulös, tung och nästan tuggig, som man säger. Den typiska stilen har sitt upphov i både processen och sherrytunnorna där destillatet lagras. Man framställer excellent sherrywhisky, även om destilleriet som så många andra, breddat sortimentet med lagring i tunnor av annat ursprung. Numera har man samma ägare som BenRiach. Detta bolag tog över 2008 efter en nedgångsperiod för Glen Dronach. Båda destillerierna är på framkant. Nyligen har bolaget även förvärvat destilleriet Glenglassaugh. Målet är whiskymakning på högsta nivå. Jäsningen hos Glen Dronach går långsamt. Man värnar om en utdragen process, som ger en tungviktig whisky. Historiska anor värderas högt.

Glendronach

I standardsortimentet är 12-åringen billigast, 450 kr på Bolaget. Den har naturligtvis inte filtrerats eller konstfärgats. Aromen innehåller citron och mint som inledningsvis överlagrar sherrydoften. I munnen dyker bäriga attacker upp som kan beskrivas som en blandning av svarta vinbär och tranbärsbeska, och sedan blir det läder för hela slanten. Sherrywhisky ska lukta hantverk, som en skomakarverkstad, och smaka överklass, som en engelsk herrklubb med Winchesterfåtöljer. Det ska vara en combo för sinnena. Glen Dromach 12 år är ett bra exempel för överkomliga slantar.

12-åringen känns medelfyllig med en sträv avslutning av tanniner. Rackarns hög kvalitet tycker jag, 88 poäng. Men många av de andra sorterna från destilleriet når ännu högre på skalan, t ex Cask Strength Batch 5, som finns på Bolagets beställningslista för 800 kr. Med styrkan 55,5 procent ger den mycket för pengarna, en tung sherrywhisky lagrad på fat som innehållit Pedro Ximenez och Oloroso. Den är perfekt som avec genom viss likhet med konjak, och ändå är den alldeles egen, som vore den en blandning av fruktsallad med tongivande russin och aprikos, mixat med sockerkakans sötma i en smakuvertyr som på slutet jagas av ekens beska tanniner. Resultatet blir komplext, svårfångat och utsökt för konnässören. I detta fall är man över 90 points, i min värdeskala.

Blackcurrent jelly

is good for the belly

Ginger and nuts 

are good for the guts

But the whisky of Glendronach

is best for the stomach

No comments yet.

Kommentera