Destilleriets ligger i byn Lochranza, bakgrunden syns färjan till halvön Kintyre.
Artonåringen är destilleriets äldsta. Nu finns den på bolaget och har provsmakats av undertecknad. För att komma från ett ungt destilleri är utgåvan gammal. Generellt sagt har ungdomar till destillerier sin ungdom emot sig. De saknar traditioner, erfarenheter och mytbildning, allt det som gör gamla uvar så bra och intressanta. Framförallt har ungtupparna svårt att mäta sig med uvarna när det kommer till whiskyn. I bästa fall kommer de ikapp när decennierna läggs till varandra.
Spritpannan till vänster och mäskpannan t.h. med sitt siktglas. Arran Destilleri.
Arran börjar nu övergå i vuxenlivet, det märks. Whiskyn tillhör redan premiumskiktet bland skotska malter. Man har kommit ut med flera utgåvor. Jag har testat en 10-åring och en 14-åring, den senare till stor belåtenhet. Whiskystilen är fruktig och lätt i kroppen, destillatet lagras växelvis i buorbonfat och sherrytunnor. Man använder inte rökig malt och smaken är balanserad. Gommen får inga sherrypraliner från ekfaten, men på senare tid har destilleriet börjat experimentera med vinfatslagring.
Destilleriet invigdes 1995 och består av några modernt designade pagoder i vackert läge. Namnet har man efter sin ö. Islay of Arran ligger öster om whiskystaden Campbeltown på Skotska västkusten. Ytan är lite större än Orust. Lite överraskande räknas inte Arran till Inre Hebriderna, men ön ger i alla fall besökaren ett tvärsnitt av Skottland. Tvärs över Arran löper den geologiska höglandsförkastningen. Öns södra del är ett böljande lågland, den norra en högrest bergskedja. I norr ligger destilleriet.
Dalen Glen Rosa och berget Cir Mhor på norra Arran.
Arran var ett av de första destillerierna som sålde whisky i lagringstunnor till privatpersoner innan den kom ut på marknaden. Bolaget fick därmed intäkter i ett tidigt skede av verksamheten. Att starta nya whiskyfabriker är en tuff utmaning för finansiärerna eftersom det tar lång tid mellan ax och limpa. Svenska Macmyra gjorde samma sak som Arran. Jag har faktiskt testat ett svenskägt fat från Arran. Kom över några buteljer av ett gäng som hade investerat i ett fat. En flaska har jag oöppnad kvar i samlingen.
Privat tappning från ett fatt med Arran whisky.
Men här gäller det 18-åringen som har en underbar doft. Aromen verkar komma från en fruktkorg placerad i ett bageri. Citrusångor dominerar och kanel attackerar när man sniffar djupt. En känsla av parfymerad marmelad kanske, men ingefära lurar också i bakgrunden. När smaklökarna tar över är det en nötaktig citrus på tungan. Marmelad och mandelmassa förenas med en försiktig dos choklad för den som vill känna efter, sen kommer ingefäran med full kraft och den kryddade frukten övergår i ett ganska långt och och strävt avslut. Definitivt en komplex och utmanande wirre. Och strävare än 14-åringen från samma destilleri. 91 points i min bedömning. 829 kr på Systemet. Begränsad upplaga.
