Jag vill gärna respektera Balvenie som en traditionsbärare. Destilleriet fortsätter att fullfölja nästan hela den urgamla whiskyprocessen, har egna odlingar med sädeslaget korn, mältar axen på golv i destilleriet, arbetar med fem mäskpannor och fyra spritpannor och har egna tunnbindare. Men man värmer pannorna indirekt och har en modern kondensor med en bunt stående kopparrör med kallvatten som kyler ned spritångorna som fäster på utsidan, mao inga traditionella ormrör av koppar som slingar ned i kallvattenkar där spriten fälls ut på insidan av röret (ger mer kopparkontakt och fetare whisky). Helt konsekventa är man således inte.
Namnet Balvenie kommer från ett medeltida slott i närheten. Ett nyare hade byggts 1790 och det slottet togs över av familjen Grant som hade startat Glenfiddich 1886, numera bästsäljaren av skotska malter. Balvenie ligger tätt intill och har med rätta mer status än sin storebror inom ägarfamiljen. Både ligger strax utanför Dufftown, ibland kallad whiskyns huvudstad, med sin omisskännliga klockstapel.
En destilleritur i Balvenie rekommenderas. Det blir en fantastisk snabbkurs i whiskmakandets ädla konst. Anläggningens masterdestiller David Stewart hör till de mest respekterade inom branschen.
Så länge maltwhisky funnits i min värld har jag haft ett gott öga till Balvenie. Mitt första intresse kom av etiketten och flaskans form som ger ett värdigt intryck. Tolvåriga standardsorten är en av de mest prisvärda i Systembolagets standardsortiment (469 kr). Men de sorter som tidigare gjort mest intryck på mig är först och främst den 21-åriga som lagrats i portvinstunnor. En utsökt historia som dock stigit i pris sen jag köpte köpte första flaskan för under tusingen, numera 1490 kr på Bolagets beställningslista. Även deras Single Barrel 15 år gjorde tidigare starka intryck med sina många smaker hämtade från bara en tunna. Single Barrel som fenomen är maltwhisky i sin naknaste och kanske ädlaste form. Inget trixande med blandningar från olika fat. Flaskornas innehåll kommer från noggrant utvalda tunnor. Allt man gjort under destilleringen kommer med i flaskan som är ett facit. De flesta singelmaltar bygger på en mix av innehållet i flera tunnor från destilleriets lager.
Nu finns en 12-årig Balvenie Singel Barrel på Bolaget och den har jag testat (696 kr) (tunna 4806, flaska 79). Noggranna uppgifter och motiverade, smaken varierar inom vissa gränser från tunna till tunna och därmed i flaskorna i en utgåva med single barrel. Emellertid har något gått förlorat med denna utgåva jämfört med den tidigare femtonåringen som var mycket mer komplex. Den nya tolvåringen är förvisso fruktig som man väntar sig av en maltwhisky som lagrats på tunnor av amerikansk ek, men dessa är first fill och ger en rå beska bakom tuttifruttiaromen som vandrar från näsan till gommen. Jämfört med t ex Old Pultenay Navigator (en taxfree variant) som har ett närliggande smakregister är Balvenie 12 Single Barrel fetare och mer komplex, den saken är klar, men ändå är den i någon mån en besvikelse. I poänggskalan tycker jag den hamnar på 85 poäng.
