HÖGA TATRA ELLER KRAKOW?

Efter tre griniga dagar i Zakopane dök frågan upp. Skulle vi stanna eller ägna oss åt sightseeing i Krakow två timmar bort. Blötsnön föll ymnigt och molnen hängde tungt över Zakopane, Polens Chamonix. Bakom husen stod topparna i Tatrabergen, men landskapet hulkade. Det dolde sin storhet. Längs den populära gågatan Krupówki kunde vi flanera, spana i skyltfönster och när luften kändes rå, slinka in på matställen med ortstrogen mat och öl. Men vi blev rastlösa, hade åkt hit för att vandra i Höga Tatra. Nu började snön samlas på trottoarerna fast det bara var första veckan i oktober 2016. Hur det såg ut på de högre höjderna kunde vi lätt gissa.

dscf4252-kopia

Äntligen den fjärde dagen, Morskie Oko visar sig i all sin prakt. Toppen Wielki höjder sig tusen meter över sjön.

Väderprognosen för fjärde dagen lovade en viss bättring, lika gott att chansa. Dagen före åkte vi buss tjugo minuter till nationalparkens entré i Tatrabergen. Sedan vandrade vi upp till sjön Morskie Oko som räknas som bergskedjans vackraste. Namnet betyder ”havets öga” och stammar från en legend om en underjordisk förbindelse med havet. Till denna sjö vallfärdar vandrare från när och fjärran. För polacker är Morskie Oko en vördad klenod som man måste bese någon gång i livet. Folkströmmen till sjön talade sitt tydliga språk.

dscf4279

Wielki är 2438 meter högt.

Tatrabergen, Höga Tatra, bildar de högsta och brantaste topparna i den bumerang av sammanlänkade bergskedjor som kallas Karpaterna och som löper genom Östeuropa. Mer precist är Höga Tatra ett drygt fem mil långt och två mil brett, delvis djärvt kuperat system av bergsryggar med öst-västlig riktning. Över de högsta kammarna går gränsen mellan Polen och Slovakien. På kartan tycks bergskedjan stå upp som en ö över omgivande lägre områden. De spetsigaste bergen ligger rakt söder om Zakopane. Rysy är Polens högsta punkt 2499 meter, men närbelägna Gerlach i Slovakien är högst av alla 2654 meter. Större delen av Höga Tatra tillhör sistnämnda landet. I bergskedjans mest alpina massiv förekommer läckert nedbäddade kittelsjöar som fyller ut gamla glaciärnischer från istiden. Morskie Oko är den mest omhuldade av dessa. Några glaciärer finns dock inte i Höga Tatra. 29 toppar når över 2500 meter. De djupt nedskurna och obebodda dalarna med tät skog gömmer såväl björn och varg som lo, och ovan trädgränsen lever gems. Närmast bergen på nivåer upp till 1600 meter dominerar granskog, längre ned är det bok och silvergran som ger skogen karaktär. Även cembratallar är utspridda och drar till sig nötkråkor som vi såg. Som helhet är bergskedjan ett vilt område, bitvis kan man nog kalla det vildmark.

dscf4225

Morskie Oko ligger med öppet vatten medan omgivningen är i moln när vi kom fram. Ortsnamnen i Höga Tatra är luriga. Ibland finns olika namn på olika kartor, uttalet kan vara tungvrickande. Förr kallades sjön ibland Rybie Jezioro som betyder ”fisksjön”. Det finns en öringstam.

Vi hade redan betalt den obligatoriska avgiften till nationalparken och travade iväg med lämmeltåget från bussen. Alla följde den asfalterade väg som leder upp till en stor hytta vid sjön. Många åkte hästdragen vagn, en riktig turistgimmick. Allmän trafik är förbjuden på vägen som förde oss uppför branterna genom en del serpentinkurvor. Landskapet topografi var fortfarande osynlig. Den täta granskogen stod snöklädd och det vita täcket på marken tilltog i tjocklek ju högre upp vi kom. Genom dimslöjorna kunde brutala bergssidor skymta. När vi kom fram hade hyttans restaurang proppats igen av gäster och på tunet stod folk med drömsk blick riktad mot det svarta vattnet som omringades av snöskogen. Sjön hade en oval form och till bergmuren på andra sidan var det bara en knapp kilometer. Längs strandlinjen hängde molnen ner till ett hundratal meter över vattenytan. Landskapets övre del skyldes av en ridå. Om bara dimman försvann skulle vi chockas av bergens intensiva resning, den känslan låg i luften.

dsc00147

Hästdroska med polska ”pilgrimer” på väg till Morskie Oko.

Flertalet besökarna gick tillbaka före natten. I hyttan fanns bäddplatser till oss. Under högsäsong måste man boka långt i förväg. Byggnaden smälte bra in i skogen runt sjön. Den såg ut som ett litet Dracula-slott med sin mörka träpanel och de branta takvinklarna. Därinne hängde en väggbild av den tidigare påven Johannes Paulus, bördig från Polen, när han står framför Morskie Oko 1997. Även bild av Edmund Hillary på besök här, fanns att beskåda.

dscf4291

Wielke speglar sig.

dscf4317

Dimman lättar.

dsc00189

Imponerande resning.

Så kom gryningen. Jag vaknade klockan 6 när första ljuset lättade upp sovrummet där ett äldre par snarkade i kapp. Snabbt klädde jag på mig och gick ut med kameran, viss av erfarenheten att det bästa ljuset kommer som en snigel och försvinner som en blixt. Synen som mötte tog fullständigt andan ur mig. Under en molnfri himmel stod de vassa bergstopparna förenade som slipade diamanter i ett diadem runt sjön. Vattensamlingen var omringad av morska fjäll utom mot norr. Ovädret hade pansrat in deras klippstup med vindknådad snö och is. Topparna reste sig kaxigt, som en fasad, 1000 meter i ett svep från sjön, en tight miljö. Man kunde nästan tro att detta var Himalaya när man lutade huvet långt bakåt för att se de översta krönen.

dscf4305

Den vassa spetsen Mnich 2067 meter, ligger bredvid Wielke.

dscf4377

Istapparna berättar om ovädret, i bakgrunden Wielke.

dscf4382

Sjön Czarny Staw ligger nästen 200 meter ovanför Morskie Oko. I bergväggen man ser går bestigningsleden upp till Polens högsta topp Rysy.

dscf4405

Rönn vid Czarny Staw.

dscf4407

Snöformation.

dsc00220

Morskie Oko i sin kittel. Hyttan Schronisko framträder vid sjön.

Synen var mycket vintrig. På marken låg det vita täcket trettio centimeter tjockt, riktigt skidföre, men flera spår hade redan trampats upp som man kunde följa. Över Morskie Oko föddes och dog små dimbankar medan gryningen ljusnade. Bara en zombie kunde vara oberörd inför denna monumentala skönhet. Tatrabergen talade till oss, de frostiga bergen väckte varma känslor, som om man befann sig i ett galleri med fulländad konst. Vi knallade runt sjön och upp till en högre belägen sjö under Rysy, Polens tak. I tjänlig väderlek blir det folkvandring på denna led. Man kan passera nationsgränsen däruppe och sedan gå ned på slovakiska sidan som också är en nationalpark. Strikta regler gäller i de fridlysta områdena på båda sidor. Med undantag för några få campingplatser tillåts man inte tälta eller lämna de markerade stigarna. Friheten är beskuren, och trängseln kan vara stor i Höga Tatra, det mest negativa jag kan säga. Den storvulna och taggiga topografin är det positiva. Ett omfattande system med leder har märkts ut, i några fall riktiga ”via ferrata”. Vandrarna gör oftast dagsturer, men man kan även lägga upp en längre färd mellan hyttorna.

dsc00269

Från Zakopane kan man åka linbana upp till berget Kasprowy Wierch. I den halvmetern djupa snön var stadsborna inte direkt ändamålsenligt klädda. Här omkring ligger pister och liftsystem.

dscf4452

Sista dagen anar vi omgivningen kring Zakopane.

Till lunch slöt sig molnen över Morskie Oko. Vi tog oss tillbaka till Zakopane medan blyfärgad himmel bredde ut sig och nästa dag var det samma vedervärdiga väder igen. Och även dan därpå. Vi hade utnyttjat en lucka och tack för det, men när busvädret fortsatte ledsnade vi och tog bussen till Krakow. Det går många turer om dagen, och billigt är det. Överlag är Polen ett billigt land att resa i. Krakow har länge varit landets nästa största stad med anor från långt före medeltiden. Stare Miasto, den gamla staden, härstammar från 1200-talet. Krakow är Polens kulturella centrum och klarade sig helt oskadad under andra världskriget. Vi tog in på ett billigt vandrarhem intill Stare Miasto och promenerade runt en dag. Att växla miljö, från storslagen natur till stad kräver viss omställning mentalt, inte minst som fotograf, men jag kan faktiskt uppskatta att opretentiöst gå omkring med kameran och ägna mig åt street photography, som omväxling.

Den stora marknadsplatsen var sevärd. Rynek Glówny är ett av Europas största torg. Denna helg drog ett demonstrationståg fram. Abortfrågan är en het politisk fråga. På resans första dag, när vi lämnade Krakow för Zakopane, fastnade vi i ett trafikkaos på grund av en stor demonstration för fria aborter. Nu pågick en lika stor motdemonstration på marknadsplatsen. Den starkt rotade kyrkligheten i Polen skapar starka motsättningar när traditioner möter det moderna livet på 2000-talet. Landets sammansatta historia, med självständiga storhetsperioder och ockupationer från grannländerna, gör samtidigt nationalkänslan stark bland polackerna. Det märker man som besökare.

Vi tog oss vidare till det kungliga slottet Wawel och gick genom den gamla judiska stadsdelen. Historiens vindar fläktade genom bebyggelsen och mycket finns att säga om Krakow. Vi fick bara ett ytterst litet smakprov. Här är några bilder från staden.

dsc00282

dscf4526

Det imponerande torget Rynek Glówny.

dscf4493

dscf4484

Demonstrationståg mot fria aborter.

dscf4513

Även i Krakow är hästdroskor vanliga. I bakgrunden syns klädeshallen Sukiennice vars historia går tillbaka till 1200-talet. 

dscf4561-kopia

Slottet på kullen Wavel är från 1300-talet. Här har polska kungar bott under seklerna.

dscf4570

Borggården i slottet Wavel.

dscf4557

Floden Wisla rinner genom Krakow.

dscf4580

Den judiska stadsdelen Kazimierz.

5 tankar på “HÖGA TATRA ELLER KRAKOW?”

  1. Hej Claes!
    Tack för de vackra bilderna och orden från/om Höga Tatra, mina ”hemmaberg”; jag är förståss partisk, men efter att ha tillbringat mycket tid i andra, både högre och mäktigare, återvänder jag ständigt – för visst har de sin alldeles egna själ.

    Förstår att det är knepigt med de polska namnen, så lite hjälp nedan, om inte annat så för att underlätta för dina läsare.

    ”Schronisko” betyder just bara hytta/fjällstuga/fjällstation/hostel och är alltså inget egennamn – alla fjällstationerna heter ”schronisko” nånting. Fjällstationen ni sov på heter ”Schronisko Morskie Oko”, efter sjön den ligger vid. Den har gamla anor, och fortfarande samlas Polens legendariska alpinister och Himalayabestigare regelbundet i den träbruna storstugan.

    ”Wielki” är heller inget egennamn, utan betyder ”mycket stor”. ”Szczyt” betyder topp. Den massiva toppen till vänster om Mnich (= munk) heter Mięguszowiecki Szczyt (2438 möh), med tillägget ”Wielki”, därför att den utgör högsta deltoppen och slutpunkten i en hel ”Mięguszowiecki”-kedja. De övriga deltopparna (mot vänster på bilden) har fått namntilläggen Pośredni (mellan-) och Czarny (svart), 2393 resp. 2410 möh. Det finns en mycket vacker (och skäligen luftig) markerad led upp till passet/sadeln mellan dessa bägge (”Przełęcz pod Chłopkiem”, przełęcz = pass).

    Mnich gränsar inte direkt till Mięguszowiecki-kedjan; den mindre topp som syns däremellan heter Cubryna.

    Den som funderar på att ta sig till Höga Tatra gör det nog lämpligast i oktober, när både skolbarnsfamiljer och studenter (som börjar 1/10) åkt hem. Också väderstatistiken talar för denna tid. Med lite tur får man stabila högtryck, klar höstluft och fantastisk färgpalett med svart granit, gröna sjöar, vita snöfläckar, röda rönnbärsklasar och illgula lärkträd.

    Svara
    • Varmt tack för kommentaren Joanna. Jag ska ta tillvara på dina rättelser av ortsnamnen i min nya bok ”Vandring i Europa” som innehåller ett kapitel om Tatrabergen.

      Svara
    • Vilken kunskap du bjuder på Joanna, tack!
      Och stort tack till dig Claes, för inspiration och magiska foton

      Svara

Lämna en kommentar